Efter härliga lugna dagar i Ramnäs åkte vi vidare till Koffsta i Hedesunda. Där finns en av de minsta hamnar vi sett. Den ligger vid en liten å som mynnar ut i Dalälven, och i denna trevliga miljö finns en enkel trevlig ställplats. Vi var bland de första gästerna efter att det öppnade för två år sedan, så vi hade även här koll på att det var en fin plats att fortsätta ta det lite lugnt efter allt flyttbestyr.
Sen förra gången vi var där hade ställplatsytan blivit större, och det hade kommit till en fin grillplats och ett dass. Det finns även några eluttag och vatten. När vi var där, så kostade ställplatsen 100 kr utan el och 150 kr med. Vi stannade i två dagar och fortsatte organisera husbilen och sänka axlarna. Vi hittade även lä bakom husbilen och kunde sitta delvis i solen och delvis under markisen och njuta av livet.
Som vi har nämnt i tidigare i inlägg, så hade vi hållit oss inom ett par timmar ifrån Uppsala i förhoppning om att Pär skulle få en återbudstid för starroperation eller åtminstone en bokad tid så vi skulle veta när det skulle bli av. Efter en natt i Koffsta bestämde han sig för att ringa och kolla läget, och då fick han erbjudande om en tid mitt i juni, alltså cirka tre veckor fram i tiden. Han tackade självklart ja! Så skönt att veta när det blir och inte gå runt och fundera på det längre.
I och med att denna pusselbit äntligen kom på plats, så bestämde vi oss för att åka till Värmland och Norge och hälsa på släkt och vänner en sväng innan operationen. På grund av flytten har det inte varit läge att vare sig ha besök eller åka på besök. Pandemin har ju också begränsat hur mycket vi haft möjlighet att resa och träffa nära och kära senaste par åren, så då gäller det att passa på!
Vi tog det lugnt ett dygn till i Koffsta, men sen blev det högre tempo. Vi började med att åka till Valbo Köpcenter för några ärenden; bland annat var jag i behov av ett par nya byxor. Jag gillar inte att köpa kläder och har ett bestämt märke och storlek som jag brukar gå och köpa utan att prova. Det har varit slut i flera butiker vi besökt tidigare under våren, så vi passade på att göra ett försök här också. Tidigare har beskeden varit att de inte kommit in för säsongen än och att de suttit fast i båttransporter och andra varianter på detta. Nu fick jag dock tydligare besked om att det inte var några nya på gång att levereras. Nu tycker ni säkert det blir mycket detaljer om ett par byxor, men jag fick lov att fotografera av en lista över vilka butiker som hade någon enstaka byxa kvar i min storlek, och detta fick bestämma vilken väg vi sedan tog i riktning Norge!
Efter Valbo åkte vi till vår postadress och hämtade en liten bunt brev. Vi har ju gjort en stor insats för att minska mängden post, men nu som vi sagt upp avtal, sålt bilen och så vidare, så kommer tydligen en del sluträkningar per brev i stället för i nätbanken som det brukar. Sen åkte vi till vårt förråd och hämtade några grejer som vi gett bort i samband med flytten och skulle leverera på den kommande resan. Efter att ha kollat på ”byxlistan” bestämde vi oss sedan för att åka till Sala och övernatta. Detta var inte bara på grund av byxlistan, men för att vi ett par dagar tidigare sett en YouTube-film av Irene och Bosse på YouTube-kanalen ”Freeact – Husbil” att de varit där nyligen. När vi såg filmen kände vi igen att vi åkt förbi där på vägen till Koffsta, och då de även berättade att det var gratis att stå där med el just nu, så kändes det som ett bra alternativ längs vår väg till Avesta där byxan förhoppningsvis skulle finnas!
Ställplatsen i Sala är en enkel ställplats med fyra platser där man får stå 48 timmar. Det verkar ha varit en del strul med betalsystemet om man ska tolka kommentarerna i ställplatsappen, och just när vi var där så var det gratis att stå där med el. Det fanns annars soptunnor. Vi hade haft en lång dag när vi kom fram till Sala, så vi nöjde oss med att hänga i husbilen tills vi åkte vidare nästa dag.
Innan vi lämnade Sala, åkte vi till vågen som finns på trafikplats Evelund och vägde husbilen för första gång sen vi flyttade in. Alltid lite spännande att se om man klarar axelvikterna och totalvikten, även om vi trodde vi hade kontroll. Vi klarade vägningen med god marginal. Vi hade cirka 200 kilo tillgodo på totalen, och det mest begränsande är väl att endast 100 av dessa kan lastas där det finns plats att lasta i husbilen. Men vi tror inte vi kommer lasta in så mycket mera, utan tvärs om tror vi att vi kommer lämna av saker i vårt förråd när vi kommer dit, så än så länge ser vi inga problem. Efter vägningen åkte vi till Avesta och äntligen fick jag tag i nya jeans!
Sen gick resan vidare till Djurås där det öppnat en ny ställplats som heter Ställplats Dalarna. De hade ett öppningserbjudande där man fick stå gratis, och all service som el och tömning och fyllning ingick. Detta var ett öppningserbjudande, som redan verkar vara över, men det var en trevlig och välordnat ställplats som vi gärna besöker igen!
När vi åkte vidare dagen efter, hade vi inte åkt långt innan en husbil svängde ut på vägen en bit framför oss. När vi närmade oss, så visade det sig vara vännerna Christer och Petra som var ute och åkte. Vilken härlig överraskning att de plötsligt skulle dyka upp på vägen framför oss!! Det slutade med en trevlig stund, först på restaurang och sedan i en av husbilarna, innan vi åkte vidare mot dagens mål. Vad är oddset för att detta händer? Vi är fortfarande lite chockade över tillfälligheterna och glada att vi upptäckte varandra!
Resan gick sen vidare till Sysslebäck. Där tog vi in på Sysslebäcks Stugby och Fiskecamping för att spendera helgen med Lindas pappa. Vi passade på att göra en promenad till Chokladfabriken Naturpralinen för att köpa några godbitar. De har aldrig haft öppet tidigare när vi varit i trakterna, men nu passade det äntligen. Pralinerna var jättegoda och vi hoppas vi får smaka glassarna som har så gott rykte nästa gång. I övrigt blev det mest pyssel i och runt husbilen samt att umgås under dagarna vi var i Sysslebäck.
Som överskriften säger, så blev det verkligen en tempoväxling, men en trevlig en! Det är alltid trevligt att vara på resande fot och det var trevligt att träffa både Christer och Petra och pappa som vi inte sett på länge. Med släkten i Värmland och Norge, så har vi gjort resan på tvärs av Sverige ett antal gånger genom åren, både med husbil och personbil. Vi försöker variera oss lite i vilka vägar vi tar och vilka stopp vi gör längs vägen. Denna gången fick vi testat två nya ställplatser och hade turen att båda var gratis. Nästa resebrev kommer förhoppningsvis innehålla fina utflykter i Norge innan vi korsar Sverige tillbaka till östkusten igen!
Här hittar du blogginlägg och filmer kopplade till det vi skrivit om i detta blogginlägg.
Första veckan som nomader (blogginlägg)
Lugna dagar i Ramnäs och Koffsta (film)
På tvärs av Sverige (filmen som motsvarar detta blogginlägg)
Lastvikt i husbil (blogginlägg)
TOPPEN kul att följa er färd och ett stort plus din lista på vad som är film och vad som är blogginlägg. Vi tittar ytterst sällan på film så jag är så glad att du skriver också.
Så trevligt att du gillar det!! Det hela började med bloggen, så den kommer vi inte att släppa, även om det kan komma lite i otakt ibland!
Så skoj att följa er både på Youtube och bloggen + andra sociala medier. Här har vi fullt upp med skolavslutning och student innan vi far mot Island. Lars väntar också på tid för starroperation och nu har han fått en tid i mitten av augusti. Skönt att veta så man kan planera! Ha det fortsatt gott!
Ja, ovissheten är jobbig när man vill att saker ska falla på plats. Island låter härligt, ska bli kul att följa den resan!