Lübbenau i Spreewald dök först upp i ett samtal med några bordsgrannar på en festival i Berlin för flera år sen. Dom tyckte att Spreewald var en perfekt dagsutflykt från Berlin. Dit skulle man åka för att ta det lugnt och äta gurkor! Lübbenau har funnits på den mentala listan sen dess, men det har aldrig blivit av att åka dit. Inför denna resa läste jag i en Facebookgrupp att man skulle åka ”gondol” i Spreewald och fick med det en påminnelse om resmålet. Lübbenau ligger endast ett par timmar söder om Berlin, så då fick det bli första stopp efter vår Berlinvistelse.
”Kanhfart”, Gondoltur eller båttur
Spreewald är ett biosfärreservat som står på UNESCO´s världsarvslista. Genom att bygga kanaler och ta kontroll över floden Spree som rinner genom området har man kunnat bygga ett samhälle här.
Spreewaldkahn, som båtarna kallas, är ett traditionellt färdmedel som tidigare användes för de dagliga transporterna till skola, kyrka, inköp, kreaturstransporter med mera. Denna typ av transporter sker fortfarande, men nu har det även blivit en mycket trevlig turistattraktion.
Det finns flera olika bolag och turer från ett par till åtta-nio timmar att välja på. Några måste bokas i förväg och andra går dagligen och flera gånger beroende på förfrågan. Vi såg även att vissa övernattningsställen hade paketpris med båtturer. Vi fick en broschyr med beskrivning av en del av turerna när vi kom till ställplatsen. Vi var även ner till hamnen samma kväll som vi kom och kollade upp läget. Då fick vi reda på att turerna börjar vid 9.30 och båtarna drar i väg eftersom dom fylls på. En måndag i början av juni är ingen högsäsong, så vi rekommenderades att inte komma så mycket senare om vi ville ha en tur på fyra-fem timmar som vi siktat in oss på.
Kvart över tio kom vi till hamnen och hittade en båt med kapten och två andra passagerare som ville åka på en liknande tur. Han ville ha 12 personer för att göra femtimmarsturen. Blev vi bara några till, så kunde han göra fyratimmarsturen. Det verkar alltså vara lite flexibelt. Planerad avresa för båten var halv elva. Prick halv elva kom det en grupp om åtta personer som ville vara med på vår båt, så då blev et en fem timmars tur.
Båtarna är platta trä- eller aluminiumbåtar med bord och bänkar så man sitter rätt bekvämt. Kaptenen står längst bak och stakar fram båten i kanalerna med en fyra meters stav av ask. I och med att det inte var högsäsong och vi åkte på en av de längre turerna var vi helt själva på delar av turen. Hur lugnt och mysigt som helst när alla i båten var tysta och vi endast kunde höra fåglarna som kvittrade och några lätta plask från kaptenen.
Längs kanalen fanns det några ställen där båten kunde lägga till så man kunde köpa förfriskningar, souvenirer eller kanske lite inlagd gurka att knapra på. Kaptenen hade även med en kylbox man dricka man kunde köpa på båten och vid varje bord fanns en korg med snapsflaskor. Vid ett ställe stod det en fotograf och tog bild på båten och man fick ett nummer i fall man vill köpa bilden efter resan, precis som i vilken nöjespark som helst, men på ett kul sätt!
Femtimmarsturen som vi var med på gick först till gamla Gasthaus Wotschofska, en stor restaurang på en ö djupt in i Spreewald. Vi kom hit efter två timmars båttur och hade en timmes paus för lunch och toalettbesök. Lite kommers över det hela, men en jättetrevlig och lugn plats med god mat. Dessutom skönt med en bensträckare. Det går även att ta sig hit genom att gå eller cykla på fina grusstigar.
Efter pausen gick resan vidare till Lehde som vi även passerade på väg till Wotschofska. Även här blev det en liten paus, men inte tillräckligt med tid att kolla in allt som fanns att se. Det fanns gurkmuseum, friluftsmuseum och flera restauranger och affärer och mycket annat att titta på. Vi nöjde oss med en glass och kollade på alla som passerade på kanalen. Även Lehde ligger inom gång- eller cykelavstånd från Lübbenau. Våra grannar på ställplatsen hade promenerat hit med sina hundar för att besöka friluftsmuséet och tyckte att det var jättebra.
Gurkor!
Spreewald är världskänd för sina inlagda gurkor. De har båda speciellt goda växtvillkor och gamla hemliga recept som är med och bidrar till succéen. Vid hamnen fanns det ett antal gurkstånd där man kunde provsmaka Seneapsgurka, vitlöksgurkka, chiligurka, peppargurka och en massa andra olika gurkor. Det fanns även andra lokala produkter att handla. Gurkorna fanns som färskvara på plasthinkar och mera konserverade i glasburkar. Vi provsmakade i alla stånden och vitlöksgurkan blev vår favorit. Självklart handlade vi med lite godsaker att njuta både på resten av resan och när vi kommer hem i höst!
Ställplatsen och Lübbenau
Vi spenderade en kväll och två hela dagar i Lübbenau där vi bodde på Spreewald Caravan- und Wohnmobilpark, en trevlig ställplats som drevs av ett par. Det var stora fina platser och ägaren följde med och såg till att man parkerade exakt på rätt ställe så att inte gräsmattan skulle skadas… Servicehuset var nytt och fräscht och det var kort väg in till centrum.
Då torktumlaren gick sönder på campingen i Berlin så passade vi även på att tvätta och torka en del av tvättberget vi hade samlat på oss. Det kom och åkte folk varje dag, och det var som oftast fullt i fem-sex tiden. Detta är något vi ska hålla koll på så vi vet hur vi ska bete oss för att få platser när vi åker runt.
Förutom att tvätta kläder, prata med campinggrannar, åka på båttur och smaka på gurkor så hann vi även med ett frisörbesök och att kolla in staden. Lübbenau har en trevlig ”gamla stan” och många restauranger och biergartens där man kan sitta och kolla på allt som händer.
Vårt första möte med Lübbenau och Spreewald var jättetrevligt och det finns mera att göra, så det är inte alls omöjligt att vi kommer tillbaka!
Oj nu längtar jag tillbaka!! Ett så härligt område där vi varit ett par gånger.
Ja, det var verkligen fint där och jag tror säkert vi kommer åka tillbaka också!
Någon som vet när dom har gurkstånden öppna?
Jag vet inte när dom öppnar för säsongen, men de var öppna på dagtid när vi var där.