Beelitz Heilstätten är ett gammalt sanatorium som ligger ute på landet precis söder om Berlin. Det byggdes på slutet av 1800-talet och har i fredstid används som sjukhus för lungsjuka och i krigstid har det använts som militärsjukhus. Från andra världskriget och fram till 1994 hade ryssarna militärsjukhus här. Beelitz Heilstätten hade två i stort sett identiska anläggningar, en för kvinnor och en för män. Den för män fungerar fortfarande som sjukhus, men det var resterna av avdelningen för kvinnor vi var intresserade av.
Även om det har funnits tankar på att renovera och utnyttja området har det gått stå och förfalla ett bra tag innan investerare de senare åren har börjat utveckla området. Vi tycker det är spännande med ”Lost Places” och dessutom tyckte vi det skulle vara roligt med en vandring bland trädkronorna. Alltså blev Beelitz Heilstätten sista stopp innan Berlin.
Vi lämnade ställplatsen i Cottbus vid halv tio tiden och var framme vid Beelitz Heilstätten ett par timmar senare. Anläggningen ligger nära motorvägen och det finns en stor parkering strax efter man har svängt av. Det kostade 2-3 euro att parkera beroende på storleken på bilen.
Efter vi hade parkerat bilen var det bara att följa skyltarna mot kassan. Längs vägen kunde vi se bland annat det gamla förfallna ”Chirurgie”- huset.
Vi köpte biljetter till ”Baumkronenpfad”- Trädkronesvandringen och till en guidning för att se insidan av tre byggnader. Den med tre byggnader var den enda det fanns plats på inom rimlig tid då vi ju skulle vidare till Berlin. Det finns dock flera olika guidningar och flera tider under dagen. Enda sättet att se insidan av byggnaderna är en guidning och den måste man boka på plats.
Vi började med att ta hissen upp till toppen av utsiktstornet i ena ändan av trädkronevandringen. Där fick vi bra överblick över området och vägen vi skulle gå på. Sen tog vi trapporna ner till plattformen och promenerade till andra ändan. Längs vägen kunde man se några av de förfallna byggnaderna och informationskyltar över området. Det fanns även informationsskyltar om trädsorterna vi passerade. Informationen fanns både på tyska och engelska.
Efter vi gått hela trädkronevandringen hade vi tid med en liten fika i restaurangen innan det var dags för guidningen. De guidade turerna började utanför kassan där dom märkt upp ”bås” för de olika grupperna. Guiden mötte upp punktligt. (vi är ju i Tyskland) och tog oss med på en runda som blev något längre än den uppsatta timmen. Det blev en mycket intressant och lärorik runda. Guidningen var på tyska, men efter min tyskkurs i början av resan så är inte det något problem för oss. Pär hänger med lite han också och sen översätter jag lite i farten. Bilder från insidan fick man endast ta för privat bruk, så det blir bara fasadfoton här. Jag är osäker på om det går att få guidningen på engelska, det kanske måste specialbokas.
Förutom trädkronevandringen så finns det även en barfotastig i skogen. Vi tog oss inte tid att testa den. Trädkronevandringen kommer förlängas under nästa år och det planeras att rusta några av byggnaderna för att få undervisningssalar och bryggeri/restaurang. Det verkar alltså finnas mycket planer för området, så det är trots sina gamla övergivna byggnader inte så ”Lost” längre.
Med tanke på allt som är på gång, så kanske vi gör ett nytt besök igen om några år. Om ni har blivit frestade att göra ett besök, så kan ni läsa på mera om biljetter, tider, priser och sånt här.