Knutmasso – en oväntat folkfest i lilla Gimo

För runt tjugo år sen flyttade jag till Gimo, en liten ort med runt 3000 invånare cirka fem mil öster om Uppsala. Jag kom dit i början av december och ganska snart förstod jag att något var på gång. Det pratades om hur man låg till med byggen och om man skulle vara med, det var även mycket hemlighetsmakeri.

Trettonde januari var det äntligen dags att se vad det hela handlade om, då var det äntligen dags för Gimos ”nationaldag”; Knutmasso. Det började med att ett gäng utklädda barn ringde på dörren på eftermiddagen. De ville ha godis. Jag hade sett till att informera mig och köpt på mig ett gäng klubbor att dela ut. Fram emot klockan 18.00 blev det en promenad bort till Bruksgatan där det hela går av stapeln. Nu var det äntligen dags att få se dessa byggen det hade tisslat och tasslats om sen jag flyttade hit.

Knutmasso har inte så många ramar, men runt kl. 18.00 börjar de olika grupperna att dyka upp på Bruksgatan i diverse kostymer. Det finns allt från enstaka personer i köpta kostymer till stora grupper med hemmabyggda/sydda masker och stora släp som ofta har något roligt budskap utifrån något som hänt i världen eller lokalmiljön senaste året. Olika teman hämtat från någon film, serie eller TV-spel är också populärt. Grupperna går fram och tillbaka på Bruksgatan helt oorganiserat och tar vätskepauser i ”vändzonerna”. Förvänta er alltså ingen klassisk karnevalsparad om ni åker för att titta.

Vi brukar gå upp hela gatan och tillbaka igen och stanna och kolla lite där man ser bra eller när någon av grupperna kommer förbi. Längs gatan brukar det dessutom finnas bodar så man kan få sig en korv eller något varmt att dricka. Bland publiken befinner det sig en hemligt jury som bedömer grupperna och sen blir det prisutdelning senare på kvällen. Kvällen rundas av med en fest på Ladan. Vi brukar nöja oss med ett besök vid Bruksgatan.

Varför firas Knutmasso?

Det sägs lite olika om varför man firar Knutmasso. Det mest korrekta verkar vara att på tjugondag Knut så var julen över och man åt då också upp det som var kvar av julmaten. Detta kunde tydligen bli riktigt festligt och man klädde även ut sig och gick runt mellan gårdarna och lät sig bjudas på något gott. Den andra versionen som jag hört mest från de lokala i Gimo var att det började med fattiga valloner som vände kläderna ut och in och sotade ner sina ansikten och gick runt och tiggde rester efter helgdagarna.

Oavsett så har det i Gimo och även i grannorten Österbybruk utvecklats till trevliga gatufester. Jag har hört att det finns olika firanden andra ställen i Sverige också, men det känns som Gimo är rätt unikt!

Om du gör ett besök i Gimo för att kolla, så passa även på att besöka Knutmassomuseet. Där visar man upp masker från 40- talet till nu. Det går även att besöka museet under andra tider på året så klart.

I år stannar vi hemma, så jag delar i stället några foton från tidigare år. Vill ni se ännu flera foton så finns det på Knutmassoföreningens hemsida.

Firar ni Knutmasso där du bor eller har du besök Knutmasso i Gimo någon gång? Lämna gärna en kommentar i så fall!